Hela världen är så underbar, om man är korkad, tom och glad

Jag har kommit fram till att jag har så sjukt svårt att släppa saker. Jag menar inte att jag är långsint eller så, eller på ett sätt kanske. Jag är ju inte arg så länge, men jag menar, mer konkreta saker. Jag kan falla för en låt, och aldrig släppa den. Eller en person. Eller, en tröja, eller bara något meningslöst som betytt något. 
Jag vet inte om det är en bra eller dålig sak. Men, jag kollar i boken om mig från 8;an, då en vän skrev ett brev om mig till boken. 
"När du väl har kommit in i Sofias hjärta, är det inte lätt att komma där ifrån."

Ska jag vara ärlig, tror jag att jag tagit upp dessa tankar nu, för jag är så otroligt rädd för denna otroliga förändning i mitt liv, början på ett nytt liv. Men jag vill också ha kvar mitt gamla. Vilket jag hoppas ska gå vägen. Jag är inte rädd för att jag ska glömma, inte heller för att ni ska glömma, det fina som finns här där jag varit hela mitt liv. Utan bara för att det ska rinna ut i sanden, äsch jag vet inte. Jag yrar.
Nu ska jag ta en dusch. 
Peace
Kommer lite bilder från några dagar



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0