Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Hejs! Sitter i rast hallen och har engelska om 5 minuter... Så sitter och dunkar lars winnerbäck och lasse lindh! Det är så lustigt, för när jag satt på bussen i morse så kände jag en underlig känsla i hela kroppen, ett lyckorus, jag var faktist lycklig där, jag log. Nu känns hokus pokus allt väldigt jobbigt och deppigt igen. Man faller alltid tillbaka dit man en gång var... Det är konstigt. Att vara stark är inte att lyfta tyngst eller hoppa längst, att vara stark är inte att springa längst eller göra mest mål... Att vara stark är att ta sig upp från botten när man ramlat ner. Nu ska jag ha engelska, peace sofiA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0