I haven't felt like this for one thousand five hundred and fifteen days

Vill ni veta, solen skiner.
Jag skiner.
Jag är faktiskt glad. Tänker inatt, innan jag somnade.. Vilken otrolig lycka jag faktiskt borde känna, jag tänker aldles för mycket på sånt som inte spelar roll. Men igår, vad glad jag borde vara, och bestämde mig för att vara det också!
Jag har världens finaste famlij, okej, jag bråkar med mina bröder som om vi vore 6 år ibland. Men det är okej. För är det inte så, är det något som inte stämmer. För vi kan också umgås med varandra som bästa vänner, davve o simpis, de är faktiskt mina bästa vänner, de som aldrig skulle svika mig. Som David sa, när jag var typ 11, en sån sak jag aldrig glömmer, för det är kanske självklart, men det är fint att höra. du är dum i huvet, men jag skulle försvara dig vad som än händer.
Eller simon, för 4 måndaersen, när jag inte all mådde bra. Då fick jag sova hos honom en hel natt. Jag är lycklig
Jag är världens finaste bästaste vän.
jag har my love, fina fina du. 
varför se problem i något, när det går att lösa dom. och varför inte chansa någon gång. När det finns fina som står bredvid mig.
Jag har aldrig låtit bli att leva livet, jag har tänkt, vad jag skulle ta mig till om jag inte fick resa, uppleva,
samtigt som det är jobbigt att vara borta från de man inte vill vara borta från och är rädd för att förlora dem.. så tror jag att konsten med kärlek, är att också kunna älska en bit ifrån varandra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0